Fortsatt okunnig finsk censurdebatt – audiovisuell hjälp behövs

Gruppen bakom en förhållandevis lyckad demonstration mot finsk internetcensur (sensuuri.info) som ordnades 4.3.2008 ämnar fortsätta sitt arbete för en förändring av lagen som möjliggör de felriktade och farliga censuråtgärderna (Valborgsmarsch diskuteras).

Man har nu gett ut första, lite ofilade och för lÃ¥nga versionen av en kampanjvideo (Youtube-video, flash) som kan beskÃ¥das nedan (eller som fristÃ¥ende flv-fil). (Mitt bidrag till videon är synligt här). Problemet med att i en demokrati lÃ¥ta polisen godtyckligt och utan domstolsbeslut “blockera” webbplatser visualiseras inte, men bättre varianter är förhoppningsvis pÃ¥ kommande.

En uppsnyggad och informativ kampanj behövs, för mÃ¥nga av censurföresprÃ¥karna förstÃ¥r i dagsläget inte vad de talar om. Mer än känslor och kunskap om hur datorer används för kontorsarbete eller arkivering av familjefoton krävs för att förstÃ¥ det aktuella problemet. Idag konstatateras det i Hufvudstadsbladet att de ifrÃ¥gavarande censurÃ¥tgärderna är riskfria och nödvändiga, och i överlag samma sak sade Helsingin Sanomats generiska “expertrÃ¥d” i torsdags. Grundproblemen i att ta ibruk censurlagar efter att ha ignorerat varningar frÃ¥n rättslärda och polisen och utan att konsultera grundlagsutskottet (se 1, 2) har inte uppfattats.

Ovetskap om att censurens felmarginal sträcker sig över 90% verkar allmän. FörstÃ¥r folk ens att webbsidor stängs dÃ¥ deras material avlägsnas frÃ¥n servrar? Kanhända inte, förra veckan publicerades en insändare i Hufvudstadsbladet där statsÃ¥klagare Mika Illman jämförde nätcensur med spamfiltrering och pÃ¥stod att den nuvarande lagen inte kan kallas censur, dÃ¥ telebolagens Ã¥tgärder inte är obligatoriska. Detta är givetvis inte hela sanningen, politisk vilja att göra “filtreringen” obligatorisk finns, dessutom hindras Internetanvändare med filtrerande internetleverantör Ã¥tkomst till “filtrerad” information. Konsumenten saknar ofta möjligheten att byta till en mer etisk leverantör sÃ¥ Finland har Ã¥tminstone drabbats av “defakto-censur”.

Illman kunde gärna kolla upp fakta: filtrering av skräpiga massmeddelanden (spam) gäller epost och andra medier som sprider information genom utskick. Webbsidor besöks av aktiva användare. Dock kan oskyddade textfält på webbaserade applikationer som forum och bloggar råka ut för automatiserade massmeddelanden, men detta gör inte webben till ett utskicksmedium. Något säger mig dock att Illman inte bör tas på allvar då han tidigare förespråkat obligatorisk moderering av Internetdiskussion.

Det är obehagligt att notera att alla inte behandlar ämnet kunnigare efter förra veckans uppmärksamhet. HBLs senaste artikel verkar diskutera censur av “olagligt och skadligt material pÃ¥ nätet” överlag ur ett allmänt rädda barnen-perspektiv. Mediepsykologen Anu Mustonen berättar för läsaren att Internet i lagen borde behandlas pÃ¥ samma sätt som andra medier. Mer kunniga uttalanden om detta är naturligtvis välkomna, men nu blandas den helt separata frÃ¥gan om huruvida folk förstÃ¥r vad man kan lägga ut pÃ¥ nätet ihop med barnporrsdiskussionen som i saklig form behandlar stoppandet av människohandel.