Thomas Nybergh

Jag satt och behövde något att sysselsätta mig med häromnatten, så beslöt mig för att dela med mig några till meningslöshet generaliserade insikter jag gjort om mitt glest befolkande, lite isolerade hemland.

För att förstå Finland, börja med att stilla begrunda hur lantbruk i vårt klimat med hjälp av 1800-talsteknologi är desperat kamp mot svält och massdöd. Att man lämnat detta bakom sig får Finlands närhistoria som ett Kekkoslovakien med hafsigt reglerad ekonomi, att se ut som storhetstid.

I denhär kontexten kanske vi inte skall vara så förvånade över att bo i en håla som utvecklat självillusion om kulturliv och europeisk tillhörighet så sent som under min 22-åriga livstid.

Vår håla, på kartan en baktung folkdansare som gör hitlerhälsning, har en befolkning som brukar gilla alkohol, karaoke, sportsändningar, hårdrock, tangomarknader, charterresor, internetspel, sms, dansband, Facebook, reality tv, samt kvälls- och facktidningar. Marknaden för de flesta andra typer av tidsfördriv är försvinnande liten och har i allmänhet en koncentrerad målgrupp i några mikroskopiska univeristetsstäder med närområden.

Mentaliteten som uppstår till följd av för ett västeuropeiskt land dåligt utbud på allting, begränsar avnjutandet av grannländernas kultur till sampling och import av alkohol och sexturism. Ljusa sidan av detta är att majoritetsbefolkningens språkkunskaper verkar tillräckliga för dessa ändamål. O andra sidan är grannländer som saknar spår av romersk imperialism kanske inte värda att befatta sig med, enligt europeisk standard.

Jessus, är mer uttråkad än jag trodde. Glad måndag.